Att våga leva

maj 16, 2016 2 av Jess

…att få samtalet, han lever inte längre..

 Han andas inte mera.. 

Nu var det slut på en ung kropp med hela livet framför fötterna. 
Jag var 23 år, tappade allt jag hade i mina händer och skrek rakt ut! Jag blev iskall och svart inuti. ”Dom” hade hetsat honom till döds ”dom” fick honom att ta livet av sig, ”dom”… 

”Dom” som jagat oss i flera år, skapat ångest hotat, skrämt, förföljt och prejat oss av vägen. 

Vad hände nu? 

Vem skulle jag skydda nu?! ilskan och orättvisan inom mig gjorde mig tokig..ångesten att jag inte räkte till. 

Och vem skulle förstå? Vem..? Ingen…

En saga som blev en mardröm.
”Stay strong” Jessica, göm smärtan i hjärtat , lås kasta nyckeln och gå vidare… 
I efterhand kan jag förstå att ”stay strong” inte löser problemet. Efter 12 år av tystnad vågade jag en dag vara svag. Då kom allt äntligen  i kapp mig och jag förstod allt bättre, jag trodde jag blivit tokig men jag behövde bara PRATA.
Att prata var det bästa jag någonsin gjort, att vara fri från smärta, fri från ångest, hat, sorg, skuld och total förvirring. Att kunna lära sig saker igen är helt fantastiskt!
Och en dag står jag upp och berättar min story, varför blev det som det blev? 

Vilka var ”dom” och vart kommer övervikten ifrån, varför har jag fortfarande såna minnesluckor, varför har jag missat att lära mig vissa saker i skolan och varför är det så få som känner… Just mig! 
I dag förstår jag mina varför och jag älskar att leva för det är inget vi kan ta föregivet. 
” alla har två liv, tills vi inser att vi bara har ett”
Kram Jess ( never give up )

www.NEVERGIVEUPJESS.se